Det var lagom länge sen jag fick så här, att jag dagen efter en lyckad partykväll med festligt mycket alkohol, känner den där känslan av att allt bara är dugligt. Vet inte riktigt hur jag ska förklara, men det är ingen känsla jag tycker om. Brukar kalla det bakisångest. Haha. Funderar över allt och inget, grubblar ihjäl mig över skitsaker men försöker också lösa alla världens problem i mina tankegångar. Lyckas aldrig dock. Idag känns det dessutom som att jag snarare kört fast i tankarna än att jag kommit någon vart i det hela. Aja, alla har vi våra dagar. (Bild från igår vs idag)
Kvinna 20år. Jobbar på ett serviceboende för förståndshandikappade & min ledighet spenderar jag med mina bästa vänner, ofta med en öl i handen;)
Bor ensam i min etta i Sollentuna men har ofta sällskap.
"Vill du inte ha mig som jag är, så är det inte mig du vill ha"
Enjoy!