Det krossar mitt hjärta att veta att jag krossat dig
Kategori: Allmänt
Jag läste precis något av det finaste jag läst och kunde inte låta bli att gråta. Gråta över att det vi en gång hade, som var så fint, så otroligt jävla bra, men som i längden inte fungerade, för att jag inte kände likadant, för att jag gav upp oss redan då, och att du trots det ännu inte gjort det. Ibland känner jag mig som en idiot eller rentav en ond människa, för att jag kunde ge upp oss, för att jag inte försökte länge nog - trots att jag innerst inne vet att det inte skulle spelat någon roll hur länge jag än försökt för jag var inte kär som du. Jag kunde och kan inte styra mina känslor.
Trots att jag vet det kan jag inte låta bli att känna dåligt samvete, dåligt samvete över hur du mår, för att jag vet att grunden till att du mår så är jag. Vad jag än säger eller gör så är det du som måste bestämma dig för att du fått nog av att deppa över mig, det är DU som måste ta tag i ditt liv. Jag kan inte göra det åt dig. Och trots att jag vet att det är så blir jag så ledsen av att läsa hur du skriver så fint om mig, oss, ledsen över att vi föll isär och gick sönder, trots att det skulle blivit så förr eller senare oavsett vad vi gjort...
Jag behövde bara skriva av mig, både för min egen skull, men också för att du ska förstå att det här oavsett vad du tror inte är lätt för mig heller.
